Ikväll har jag och Molly varit på restaurang/nöjeskrog tillsammans med Mollys mormor, morfar och gammelfarfar. Kvällen kan delas upp i följande perioder:

18-19 Stå med baby på armen och samtidigt försöka dricka bubbel och äta silltårta, gick hyffsat.
19-21 Sitta ner mycket korta stunder för att sedan gå med övertrött baby på armen (som såklart vääääägrar sova) och missa halva föreställningen. Tur att det var mycket sång så det inte gjorde så mycket att jag inte såg så mycket av scenen. Just det, åt varmrätt medans baby faktiskt sov ca 20 minuter.
21-22 Dra vagn fram och tillbaka, fram och tillbaka för att försöka söva den ålande babyn. Totalt misslyckande!
22-23 Kapitulerar, går helt enkelt ut och går en promenad, baby fortfarande klarvaken och nu med antydan till matskrik. Temp ute ca -5, jag i finstövlar, klänning och strumpbyxor (ingen mössa).
23.05 Går tillbaka för att ge babyn mat, konstaterar att bandet som spelar har ljudnivå hööööögt över gränsen för vad små öron tål. Hm, vad göra, kan inte gå in i lokalen...?!
23.10 Sätter oss i iskall bil och matar babyn. Går faktiskt helt ok, hon somnar nääääästan.
23.30 Kapitulerar igen, erbjuder att hämta mitt sällskap senare om de vill, jag kan åka lite bil så länge, men de vill mer än gärna följa med hem!
01.00 Hemma!!! Baby sover gott i sängen! Äntligen!

Det är nyttigt att testa sina gränser i tålamod ibland. Kvällen var trevlig, maten god och jag fick med mig efterrätten hem (Tack Gunilla!). Nästa gång jag blir medbjuden på liknande galej, ska jag noga väga för och nackdelar.

Imorgon ska vi inte göra någonting överhuvudtaget, förutom promenad, hur skulle det annars gå med 10 tusen steg? ;)

God natt!

Saknar...