Stress och en drambuie

Nytt pass till ons nästa vecka. Som vanligt jobbar jag med knivar mot strupen... Att jag aldrig lär mig. Nu kanske jag hittat all musik eller ska bara ändra lite eller. Nej nu får det duga, jag släpper lite på kraven och det är läskigt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0