Efter att ha insett att jag inte fixade att sätta upp lampan själv tänkte jag lugna mig och be om hjälp - MEN, mitt tålamod tog återigen slut.

Balanserandes på en färgburk med en tvååring springandes med två proppar och en spik i handen tyckte jag att jag fick till en hyffsad lösning. Lampan hängde vad jag ansåg som bergsfast i sin kontakt, jag balanserade själva lampklumpen på bröstet samtidigt som jag skruvade fast fästet i taket. Inser då jag skruvat fast att det diffar på ca 1 cm mot där den skulle sitta (ögonmått är väl givet?). Låter den hänga lika bergsfast i sladden från taket och vänder mig om för att byta bits i skruvdragaren och börja om. Plötsligt händer Skruvarna i munnen! Hela armaturen drar i backen. Hur kunde det ske? Jag som hängt den så fint i sladden, ska inte det räcka, den hängde ju bergfast ju? Två av totalt fyra halogenlampor exploderar, Molly tappar propparna som de också spricker i bitar mot betonggolvet. En skön blandning av trasig keramik och trasiga halogenlampor sprider sig på golvet.
"Oj!" säger dottern.

Nu sitter lampan uppe där den ska vara och jovars det var liiite smidigare med två fyra händer istället för två.

Vad ska jag ha sönder imorgon?